LinnSolsken

sitter på vårat hostel i oslo som vi snart ska lämna... i måndags morse bar de av mot den nya kontinenten, sedan dess har de varit sol och gröna ängar i min skalle.. allt har känt kul och lätt och nytt, fram tills igårkväll då jag fick en svacka och allt kändes omöjligt, bostadslösa, utan jobb och utan manlig närhet... blev retad en stund för att jag klagade och ville att någon skulle hålla om mig och snusa mig i nacken, sen insåg alla att dom haft samma känsla.. jag somnade lyssnades på håkan hellström och tänkte på rolf som tycker att han sjunger som en kratta och på alla andra där hemma som får gå och se honom live i oktober!!

Luleå finns alltid kvar förhoppningsvis min säng och allt annat jag saknar också, om de är sig likt när jag väl kommer hem får jag väl se, men jag vet att när jag vaknade idag kändes allt inte lika tungt iaf (mest för att jag insåg hur nära hem jag igentligen är och att jag har bestämt mig för att tro att de alltid finns en lösning även ur ett 1:årigt lägenhetskontrakt)

Nu ska jag gå på narvesen och köpa kaffe :) ha en fin morgon

Ha de!